Insikter
Låt dig utvecklas och uppnå dina mål.
Vi har omfattande allmänkunskaper om världsutvecklingsfrågor och specialistkompetens i energirelaterade ämnen. Vi praktiserar kontinuerligt lärande och kunskapsdelning i samarbeten för att bygga nya insikter och tidlösa erfarenheter. Njut av utvalda insikter genom att klicka på en kategori av intresse i menyn nedan.
Demografi
Världens befolkning passerade 1 miljard människor 1804, 2 miljarder 1927, 8 miljarder 2022 och förväntas nå en topp på 2080-talet med cirka 10,4 miljarder människor.
Före 1800-talet utvecklades befolkningen med relativt stabil tillväxt, men sedan dess blev befolkningstillväxten mycket snabbare på grund av den industriella revolutionen, förbättrad hälsovård och ökad medellivslängd. Befolkningen var cirka 4 miljoner människor år 10 000 f.Kr. och cirka 230 miljoner människor vid år noll för jämförelse.
Världens befolkningsutveckling under perioden 10 000 f.Kr. fram till idag, en zoom av samma utvecklingskurva från 1850 till idag (heldragen), och en projicerad utvecklingskurva fram till 2100 (prickad), kan ses i de två graferna nedan [1-2 ].
Energiförbrukning
Världens totala primära energiförsörjning på 632 exajoule (EJ) är huvudsakligen baserad på fossila bränslen. Enbart olja, kol och naturgas står för svindlande 80 procent av försörjningen. Traditionell och modern bioenergi bidrar med 10 procent och kärnkraften med 5 procent. De förnybara energikällorna för vattenkraft, vindkraft och solenergi summerar de återstående 5 procenten tillsammans. Världens energiförsörjningsfördelning av primära källor visas i diagrammet till vänster nedan.
Den totala energiförbrukningen i världen av 442 EJ används för industri, byggnader, transporter och andra slutanvändningar med en andel på 38 %, 30 %, 26 % respektive 6 %, vilket illustreras i diagrammet till höger nedanför.
Skillnaden mellan världens totala energiförsörjning och världens totala energiförbrukning på 190 EJ beror främst på energiförluster i omvandlingsprocesser, där en betydande mängd går förlorad som värme, och icke-energianvändning [3].
Växthusgasutsläpp
Gaser som fångar värme i atmosfären kallas växthusgaser. De mest inflytelserika växthusgaserna som påverkas av mänskliga aktiviteter i deras växande koncentrationer i atmosfären är koldioxid (CO2), metan (CH4), dikväveoxid (N2O) och svavelhexafluorid (SF6). De absorberar alla strålning från jorden när reflekterat solljus innesluts av dessa gaser ungefär som ett växthus. CO2 är av största vikt eftersom det bidrar mest till att värma jorden och till klimatförändringar [4-8].
De årliga utsläppen av koldioxid har aldrig varit högre än idag och var 37 miljarder ton 2022. Kol, olja, gas, cement, fackling och andra källor står för 41 %, 32 %, 21 %, 4 %, 1 %, och 1 % av de globala utsläppen, respektive. Koldioxidutsläppen från olika källor och deras utveckling under perioden 1850 till 2023 visas i den övre högra grafen nedan [9].
Den huvudsakliga mänskliga aktiviteten som släpper ut CO2 är förbränning av fossila bränslen (kol, naturgas och olja) för energi och transport. Vissa industriella processer och förändringar i markanvändningen släpper också ut CO2. Mänskliga aktiviteter släpper ut mer koldioxid i atmosfären än vad naturliga processer kan absorbera varje år, vilket gör att koncentrationen av koldioxid i atmosfären ökar.
Koldioxid finns kvar i klimatsystemet under mycket lång tid. De ackumulerade CO2-utsläppen resulterar i CO2-koncentrationer som kommer att hålla i tusentals år. Den globala genomsnittliga koldioxidkoncentrationen satte rekord 2023 med 419 miljondelar (ppm), och 2022 var 12:e året i rad där koncentrationen ökade med mer än 2 ppm från föregående år. Den globala atmosfäriska CO2-koncentrationen under perioden 1850 till 2023 visas i den nedre högra grafen nedan. Den globala atmosfäriska koncentrationen av CO2 har ökat med 50 procent från cirka 280 ppm under den förindustriella eran till cirka 420 ppm idag [10].
Klimatförändringar
Klimatförändringar påverkar miljön på olika sätt, inklusive stigande temperaturer, höjning av havsnivån, torka, översvämningar och mer [4-8], [11-13].
De globala årliga medeltemperaturerna för land och hav under perioden 1850–2023 visas i det vänstra diagrammet nedan baserat på mätdata från noggranna instrument [5,14]. Medeltemperaturer per decennium baserade på samma källdata visas i det högra diagrammet nedan för att filtrera årliga variationer och framhäva trender mer transparent. Stapeln i diagrammet för decennium 2020 är endast genomsnittet för de första fyra åren av decenniet.
Årtiondet med den lägsta globala medeltemperaturen för land och hav var 1910-talet med en temperatur på 13,6°C, medan ett sekel senare var 2010-talets medeltemperatur 14,7°C.
Den högsta globala årliga medeltemperaturen för land och hav som någonsin uppmätts var 15,1°C för 2023, vilket är 1,6°C högre än för den lägsta temperaturen på 13,5°C som uppmättes under några enskilda år runt 1910.
Elfordon
Den globala försäljningen av elbilar växer snabbt och 18 procent av nya bilar som såldes var eldrivna 2023. Andelen elbilar var 93 procent i Norge, 60 procent i Sverige, 38 procent i Kina, 22 procent i EU, 10 procent procent i USA respektive 2 procent i Indien [15].
Det globala beståndet av elbilar, som var praktiskt taget försumbart 2010, passerade 40 miljoner med en årlig försäljning på nästan 14 miljoner 2023, inklusive utsläppsfria elfordon och plug-in-hybridfordon [15]. Uppgifterna illustreras i grafen till vänster nedan.
Trenden med avkarbonisering av bilparken kommer säkerligen att fortsätta, inte minst i Europa efter att EU 2023 slutgiltigt antog en lag som kommer att kräva att alla nya bilar som säljs ska ha noll CO2-utsläpp från 2035. Vägtransporterna står för en femtedel av EU:s CO2-utsläpp och därför kommer lagen att stödja målet att nå klimatneutralitet till 2050 [16-18].2 emissions from 2035. The road transport accounts for one fifth of the EU’s CO2 emissions and therefore the law will support the goal to reach climate neutrality by 2050 [16-18].
Vindkraft
Vindkraft på land är en beprövad teknik och havsbaserad vindkraft förväntas ha en snabb tillväxt de kommande åren då turbiner till havs drar fördel av starkare vindar och ytterligare allmänt stöd. Vind är en ledande förnybar energikälla och därför en absolut nödvändig teknik för FN:s mål att uppnå nettonollutsläpp till 2050.
Den årliga vindkraftsproduktionen förväntas passera 2 700 TWh år 2024, vilket illustreras i diagrammet nedan [3].
Delmålet i nettonollutsläpp-scenariot (NZE) anger en årlig vindkraftsproduktion på cirka 7 400 TWh år 2030, vilket kräver en årlig genomsnittlig tillväxttakt på mer än 18 procent, vilket motsvarar en fördubbling av elproduktionen på cirka en fyraårsperiod [3].
Solenergi
Solcellsenergi är en modulär och förnybar teknik för ett brett spektrum av applikationer, från små takinstallationer i bostäder upp till storskaliga elkraftssystem. Solenergi för storskalig generering har under de senaste åren blivit det billigaste alternativet för ny elproduktion i de flesta länder världen över. Distribuerad elproduktion, såsom solceller på byggnaders tak, förväntas få ännu snabbare tillväxt på grund av högre elpriser, både i nätverk och handel, och bättre politiska incitament [3].
Den årliga solcellsproduktionen förväntas uppgå till nästan 2 000 TWh år 2024, vilket illustreras i diagrammet till vänster nedan [3].
En årlig solenergiproduktion på cirka 8 200 TWh beräknas år 2030 i enlighet med FN:s scenario för nollutsläpp till 2050, vilket kräver en årlig genomsnittlig tillväxttakt på 27 procent, vilket motsvarar en fördubbling av produktionen på cirka en treårsperiod.
Solcellsenergi förväntas överträffa vindkraften i elproduktion före 2030 och är avsedd att bli en central förnybar produktionskälla.
Värme och Ventilation
Byggnader står för 30 procent av världens energiförbrukning, till stor del beroende av fossila bränslen, och det mesta används för uppvärmning, ventilation och kyla. Värmepumpar har potential att avsevärt minska utsläppen av växthusgaser eftersom de producerar värme från rikliga geotermiska källor och använder el som kraftförsörjning som bara kräver en bråkdel av elektrisk energi jämfört med den värmeenergi som de levererar. Tekniken är därför mycket ekonomiskt lönsam för potentiella konsumenter, för familjehus, flerfamiljshus, kontor och fabriker.
Myndigheter över hela världen pekar mot stora utökningar av användningen av värmepumpar som aviserats i policyplaner för miljömässiga hållbarhetsåtgärder, och därför förväntas värmepumpstekniken hoppa från 1 000 GW 2021 till nästan 2 600 GW 2030, vilket ökar deras globala andel av byggnadernas totala värmekapacitet från 10 procent till cirka 20 procent [3].
Värmepumpar kan förutom värme även producera kyla, vilket är en attraktiv funktionalitet för komfort, när väderförhållandena förändras med årstiderna. Värmepumpar drivs på el och kan därför vinstgivande kombineras med solcellsanläggningar för mer självförsörjande drift av byggnader.
Ventilationssystem är viktiga för klimatförhållanden inomhus, men vissa system är förknippade med betydande energislöseri, medan andra ventilationssystem utnyttjar effektiv energiåtervinning av den uppvärmda frånluften. Ventilationssystem med energiåtervinning kan med fördel utnyttjas tillsammans med värmepumpar.
Referenser och Erkännanden
Referenser
[1] Förenta Nationerna, Department of Economic and Social Affairs, Population Division (2022), “World Population Prospects 2022”, Onlineupplaga.
[2] Our World In Data, Global Change Data Lab, “Population, 10 000 BCE to 2023, World”, 15 juli 2024.
[3] International Energy Agency (IEA), “World Energy Outlook 2023”, URL: https://www.iea.org, 24 oktober 2023.
[4] National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), Global Monitoring Laboratory, “Basics of the Carbon Cycle and the Greenhouse Effect”, URL: https://gml.noaa.gov, 2 oktober 2024.
[5] National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), “Annual 2020 Global Climate Report”, URL: https://www.ncei.noaa.gov, 25 augusti 2021.
[6] National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), “Climate Change: Atmospheric Carbon Dioxide”, URL: https://www.climate.gov, 9 april 2024.
[7] Environmental Protection Agency (EPA), “Understanding Global Warming Potentials” URL: https://www.epa.gov, 8 augusti 2024.
[8] Environmental Protection Agency (EPA), “Overview of Greenhouse Gases” URL: https://www.epa.gov, 11 april 2024.
[9] Our World In Data, Global Change Data Lab, “CO2 emissions by fuel or industry type, World”, Global Carbon Budget (2023), 20 juni 2024.
[10] National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), “Global Annual Mean CO2 Concentration”, URL: https://www.climate.gov, Fil: 5 augusti 2024.
[11] Förenta Nationerna, “Report of the World Commission on Environment and Development: Our Common Future”, 20 mars 1987.
[12] IPCC, 1990: Climate Change: The IPCC Scientific Assessment. Report Prepared for the Intergovernmental Panel on Climate Change by Working Group 1 [Core Writing Team, J.T. Houghton, G.J. Jenkins and J.J. Ephraums (eds.)], juli, 1990.
[13] IPCC, 2023: Climate Change 2023: Synthesis Report. Contribution of Working Groups I, II and III to the Sixth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change [Core Writing Team, H. Lee and J. Romero (eds.)]. IPCC, Geneve, Schweitz, 184 sid., 19 mars 2023.
[14] National Oceanic and Atmospheric Administration (NOAA), “Global Land and Ocean January-December Average Temperature Anomalies”, URL: https://www.ncei.noaa.gov, Fil: 9 juli 2024.
[15] International Energy Agency (IEA), “Global EV Outlook 2024”, URL: https://www.iea.org, 23 april 2024.
[16] EU, “EU ban on the sale of new petrol and diesel cars from 2035 explained”, URL: https://www.europarl.europa.eu, 30 juni 2023.
[17] EU, “European Climate Law”, URL: https://climate.ec.europa.eu, 29 juli 2021.
[18] EU, “Fit for 55: EU reaches new milestone to make all new cars and vans zero-emission from 2035”, URL: https://climate.ec.europa.eu, 28 mars 2023.
Erkännanden
Vi är stolta över bilderna av Raphael Andres, Joshi Milestoner, Tapio Haaja, Oliver Cole, Patrick Federi, Frantisek Duris, Philip Myrtorp, Fanny Gustafsson, Nazrin Babashova, Sasha Matic, Linus Mimietz, John O’Nolan, Arto Marttinen, Nicola Gambetti, Johny Goerend, Donald Giannatti, Julien Tromeur, Aaron Burden, Thisisengineering, Lukas Blazek, Wd Toro, Markus Spiske, Tobias Weinhold, Jeshoots, Giammarco Boscaro, Calitore, Marvin Meyer, Javier Quesada, Benjamin Jopen, Erik Gonzalez Guerrero, Sandro Katalina, Robert Bye, Bilge Tekin, Detait, Annie Spratt, Margalit Toyber, Hyundai Motor Group, American Public Power Association, Jason Mavrommatis, Zhen Yao, Claudio Schwarz, Katie Moum, Ricardo Gomez Angel, Andreas Gucklhorn, Randall Meng, Cristoph Grabietz, Matthew Schwartz, Matt Noble, Vedanth Ravi, NASA, Chris Leboutillier, Gustavo Quepon, Nuno Marques, Denys Nevozhai, Galactic Nikita, Chris Munch, Manuel Meurisse, Ian Schneider och Carl Wang med artighet på Unsplash, Microsoft AI image generator, Johan Eriksson på Logotypcenter, och Pia Nordlander på bildN.
